amos0924_forester.pdf

Särtryck från AMS Nr 24, november 2009

SUBARU

FORESTER

BÄST I TEST

MOT BMW X1

OCH AUDI Q5

24/2009

M en gud så liten! Det man tänker vid

Vi lade vantarna på en X1 xDrive 20d.

Alltså en tvåliters turbodiesel med fyrhjuls-

drift, den vanligast förekommande drivli-

nekonigurationen i klassen. För att X1 inte

ska känna sig förbisedd har vi förberett hår-

dast tänkbara motstånd:

En av marknadens exklusivaste småsu-

var samt vinnare i vårt förra test av prestige-

suvar: 170-hästars Audi Q5 2,0 TDI.

Utmanare två är en av de bruksigare su-

varna i mellanklassen. Subaru Forester kav-

lar gärna upp lanellskjortans ärmar. Grus-

vägar är hemmaplan, men asfalt går också

bra. Riktigt bra, ska det visa sig.

Boss-skjortan på Audi Q5 förblir dock

ordentligt struken, knäppt och instoppad i

kavajbyxorna. Det här är en mycket kompe-

tent bil på asfalt.

Om X1 är liten till måtten, säger prislap-

pen delvis annat. Det fattas bara 20 000 kro-

nor upp till Q5 med vald ams-utrustning.

Men det är också 40 000 billigare än X3, så

helt tagen ur luften är prislappen inte.

Med 60 000 kronor till godo (80 000 un-

der Q5) kan man istället slå till på en Sub-

aru Forester. Förvisso bara 150 hästar stark,

men dess oömma framtoning har ett värde

i sig.

Forester tillhör de högre i ligan, den mä-

första anblicken av X1 är föregå-

ende mening. Låg men ändå suv,

liten men ändå stor i stuket. Vem ska den här

kriga emot?

Lilla X1 har inga konkurrenter – ännu.

Audi måste lansera sin Q3 först och kon-

ceptbilen Mini Crossman hade också suttit

int.

Intresset för X1 är utan tvekan stort. För

det första engagerar alla nya BMW, posi-

tivt som negativt. BMW-märket har också

många entusiaster, och de nickar ofta gil-

lande varje gång en ny BMW ser dagens ljus

(med undantag för 5-serie GT).

X1 är också en konceptmässig hit: ju

mindre suv, desto mindre sticker det i ögo-

nen på dagens miljömedvetna publik. Den

utlovade förbrukningen enligt normen är

också strax över halvlitern per mil. Exis-

tensberättigande: Ja.

Måtten för X1 höjer på ögonbrynen, höj-

den är endast 155 centimeter. Det är en till

en och en halv decimeter lägre än konkur-

renterna. Den låga höjden maskerar effek-

tivt den korta totallängden: 4,45 meter.

Bakhjulsdrivna versioner utgör instegs-

modeller, namnet X1 till trots. Men då byter

de namn från xDrive till sDrive.

Markfrigången ser låg ut, men den är fortfarande

nästan 200 mm. Dock ligger frontspoilern som en

skyffel längst fram och begränsar kravlandet.

24/2009

ter 170 centimeter vilket inte bara är högre

än X1, utan också halvdecimetern över Q5.

Lustigt nog är det precis så det också

känns. Subarun går mjukt, den kränger en

del och man känner att man sitter högt. Att

hoppa över i X1 är som att sätta sig i vilken

mindre mellanklasskombi som helst (läs: 3-

serien). Man sitter så lågt och kupén är så

intim att det inte inns någon suvkänsla alls.

Målkunden är alltså den som gillar suvstu-

ket, men avskyr suvens körkänsla.

Ett hopp (upp) i Q5 ger förbluffande

mycket king of the road-känsla. Instru-

mentpanelen sitter lågt i förhållande till

förarstolen. Hela karossen sitter lågt, eller

rättare sagt: man har mycket god sikt över

närområdet runt bilen.

Men det är inget emot glashuset i toppen

av Subaru Forester. Sikten i den här bilen är

mycket bra, man törs mycket mer i trånga

situationer.

Trots att X1:an är minst, är den svårast

att parkera då sikten bakåt och snett bakåt

inte är den bästa. Parkeringsradar fram som

bak inns som tillval till både X1 (rekom-

menderas) och Q5, men i sedvanlig japansk

stil inns inte många ”gadgets” till Subarun.

Parkeringshjälp, regnsensor, kurvljus och bi-

xenon är exempel på tillval som sällan inns

Lilla X1 ser

bara ut som en

suv – den går

som en mindre

sportvagn.

24/2009

till japanska bilar, ej heller Subaru Forester.

Valmöjligheterna till japanare är också mer

begränsade. Det inns bara ett fåtal utrust-

ningspaket (oftast två) att välja till och de

innehåller så mycket att priserna till en

början är avskräckande. Vill man ha läder i

Subarun kostar det i praktiken 55 000 kro-

nor mot runt 15 000 i konkurrentbilarna.

Men ska man också ha navigator och cd-

växlare (med mera) som ingår i Subaruns

högsta nivå, springer tyskarna också iväg

prismässigt.

Anledningen till japanska bilars låga

och begränsande utrustningsalternativ har

med produktionen att göra. Fabrikerna lig-

ger långt bort, ledtiderna vid specialbeställ-

ningar blir knappast kortare. Tack vare få

varianter blir det enklare att bygga bilarna.

En bil som byggs på ett lätt sätt håller också

bättre. Hur var det nu? Japanska bilar (Sub-

aru i synnerhet) tillhör ju de bilmärken som

aldrig går sönder …

Att det aldrig ska gå sönder är också nå-

got som känns i Subaru Forester. I alla fall

de oljiga bitarna. Redan vid första kontak-

ten med bilen (dörrhandtaget) känns det

påtagligt vekare än i tyskarna. Dörrhandta-

gen till Q5 är underverk av teknisk precisi-

on och de har perfekt avvägda returfjädrar.

X1 är ovanligt bra för att vara en BMW och

det är länge sedan en helt ny BMW-modell

var så här solid i dörrarna. Minns bara för-

sta exemplaren av BMW X3 för snart sex år

sedan, där dörrarna var byggda av återvun-

nen ölburksplåt.

Subarun revanscherar ordentligt med

pedalstället. De lesta av oss relekterar inte

ofta över bilarnas pedalställ, men det inns

två märken där vi helt plötsligt börjar dis-

kutera känslan i kopplingspedalen: Porsche

och – Subaru!

Att automatlåda inte inns som tillval är

synd, det utesluter vissa kundgrupper. Det

gör inget när pedalerna är så ina.

Audin i testet är utrustad med den första

dubbelkopplingslådan för längsmonterat

utförande i VAG-gruppen (förutom Bu-

gatti). Den är också sjuväxlad för att oftast

möjligt hitta optimalt varvtal för bränsle-

ekonomin.

De sexstegade manuella lådorna i BMW

och Subaru har det gemensamt att de är

ganska trögväxlade. Visserligen korrekt

i en suv, det ska ju vara lite bastanta pry-

lar, men den lättjefulla föraren missar ofta

uppväxlingar med osnygga skrap som följd.

Detta speciellt i Subaru mellan trean och

fyran. Vi känner också igen Subarulådan

på att den är mycket svårväxlad när oljan

är kall. Använder man rätt olja? Nedväxling

till tvåan kräver dubbeltramp om man inte

sliter i växeln, något som undertecknad har

mentala spärrar för.

Mikael Johnsson, som premiärkörde X1 i

oktober, konstaterade då att den inte är en

komfortvinnare. Helt korrekt, men fjäd-

ringen i Q5 är lika stram och de båda får

betyg strax under godkänt.

En riktigt fjädringsglidare är istället

Subarun som går riktigt mjukt. Ibland

24/2009

Subaru jobbar mer och

mer med design, men det

känns fortfarande tunt när

man känner och klämmer.

Men vi vet att det håller.

Q5:an i testet är den första

vi kört utan navigator. Då

lyttar MMI-systemet

från mittkonsolen upp på

instrumentpanelen.

Rasande trevliga bilar att äga om man ofta

behöver åka på grusvägar. Högre tempo? – ja, gärna!

24/2009

Plik z chomika:

Inne pliki z tego folderu:

Inne foldery tego chomika: